Så då har jag brutit mitt löfte om att aldrig sätta min fot på Sigurdsgatan 25 igen.
Men det var ju för Mikes skull. Jag tror att han var glad att vi var där, fastän det kändes lite konstigt att fira hans pension med att han stod på scenen och spelade & sjöng. Sen skulle ju dom flesta dra vidare till Harrys, eller Lingon&Blåbär...jag hade ingen lust så jag åkte hem.

Hem ljuva hem.
Kröp ner i soffan med en stor kopp te och en god fralla med ost&skinka och tittade på Let's dance med min dotter. mys! Sen tog jag en varm dusch och nu sitter jag här en liten stund. Jag ska snart krypa ner under täcket, lägga huvudet på kudden och sova.
 

och så han då...hur kan man glömma att ringa till sin son???